Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Uppsatsen syftar till att lyfta fram och problematisera kriminalvårdens straffutveckling de senaste 35 åren i förhållande till den rådande politiska regimen. Vidare är syftet att lyfta fram yrkesverksammas uppfattning om straffet och dess utveckling, samt den politiska regimens effekter på kriminalvården. För att svara på syftet har en litteraturstudie gjorts, men även kvalitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer. För den teoretiska referensramen tillämpas filosofen Michel Foucault och sociologen Emile Durkheims teorier. Dessa skildrar straffets utveckling från de mest brutala tortyrmetoderna till dagens mer humana kriminalvård.

Min uppsats Från fondhot till borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, är borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

With this study we aim to learn more about the relationship between digitalization and the swedish church. We have interviewed two priests and two other persons ? one who got married about five years ago, and one who, at the time of writing, is getting married in a few weeks. In addition to the interviews we found some earlier research that were relevant to us, which we read and compared to the empirics we got from the interviews. In our study we have taken qualitative research into practice since we want our interviewees to really share their points of view on the organisation?s usage of digital media.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom?s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.